23 januari 2024
Alexandra Angelbratt, Head of Hydrogen på RES, berättar om de två vätgasanläggningar i Ånge kommun, i Alby och Ljungaverk, som årligen kommer att producera 100 000 ton grön vätgas till olika mottagare.
– Grön vätgas har pekats ut som en möjliggörare i den gröna omställningen för industrin. Fossilbaserad vätgas kan ersättas med grön vätgas rakt av inom raffinaderi och kemisk processindustri, medan det inom stålindustrin har utvecklats metoder där grön vätgas kan ersätta användningen av kol och koks i en mer miljövänlig process.
Om den årliga vätgasproduktionen i Ånge skulle användas som fordonsbränsle skulle det räcka till att köra 950 miljoner mil per år eller 237 500 varv runt jorden.
Alexandra Angelbratt, Head of Hydrogen, RES
För gemene man kan det vara svårt att föreställa sig vad 100 000 ton vätgas innebär. Kan du ge oss en greppbar jämförelse?
– Det motsvarar drygt hälften av den vätgas som produceras i Sverige idag, vilken uppgår till ungefär 180 000 ton vilket motsvarar cirka 6 TWh. Vätgasproduktionen från anläggningarna i Ånge motsvarar alltså ca 3 TWh, vilket skulle kunna täcka större delen av elbehovet i Malmö med knappt 360 000 invånare eller tre städer i Sundsvalls storleksordning med cirka 100 000 invånare.
– En annan jämförelse är att med personbil utrustad med bränsleceller går det att köra ca 10 mil på 1 kg vätgas, vilket motsvarar ca 33 kWh elenergi. Om den årliga vätgasproduktionen i Ånge skulle användas som fordonsbränsle skulle det räcka till att köra 950 miljoner mil per år eller 237 500 varv runt jorden, berättar Alexandra.
Finns det efterfrågan på denna mängd grön vätgas?
– Det finns en stor efterfrågan på grön vätgas inom industrin, främst inom kemisk processindustri, raffinaderi och inte minst stålindustrin. Vid kontakt med möjliga intressenter och slutanvändare har frågan från dem varit; Hur mycket vätgas kan produceras? Vi har av den anledningen i kombination med de goda förutsättningarna avseende tillgång på grön elektricitet och Tovåsen stamnätsstation valt att söka tillstånd för produktion av grön vätgas motsvarande totalt 600 MW elektrolysörskapacitet. Anläggningarna kommer mest troligt att byggas ut i etapper.
– E-bränslen (elektrobränslen), till exempel Metanol, som framställs av grön vätgas är en växande marknad. Det ser vi både i marknadsanalyser och i efterfrågan från investerare. Metanol är en baskemikalie i många industriella processer och används som bränsle inom sjöfarten. Även marknaden för konstgödselproduktion via grön ammoniak växer. Där använder man grön vätgas i framställningsprocessen och man använder i sin tur grön ammoniak inom sjöfarten för att bidra till den gröna omställningen.
Grön vätgas framställs genom el från fossilfria, förnybara energikällor. Hur ser förutsättningarna ut i Ånge?
– Här finns utmärkta förutsättningar för grön vätgasproduktion. Kommunen ligger i elprisområde SE2 där andelen förnybart i elmixen överstiger 90%. Stamnätstationen Tovåsen möjliggör god elförsörjning inom Ånge kommun, där både Alby och Ljungaverk är belägna.
– Sveriges energibehov förutspås öka stort, bland annat beroende på industrins omställning till minskade koldioxidutsläpp. Det innebär att även SE2 går mot ett underskott i framtiden, enligt Energimyndighetens prognos. För att behålla Ånges konkurrensstarka förutsättningar behövs fortsatta satsningar på grön energi i SE2. Genom att kombinera vindkraft, solenergi och energilagring kan man säkerställa en stabil, grön elförsörjning.
Hur ser anläggningarnas behov av grön el ut under hela deras livstid?
– Grön elektricitet behövs under hela den förväntade livstiden, vilken för vardera anläggning är uppskattad till 30 år. Total årlig elförbrukning för produktion av 100 000 ton grön vätgas är ca 6,6 TWh, inklusive drift av hjälpsystem.
– Under anläggningens livstid kommer elektrolysörstackarna, där själva vätgasproduktionen sker, behöva bytas två gånger. När cellstackarna är nya krävs en mindre mängd elektricitet jämfört med hur elbehovet ser ut mot slutet av cellstackarnas livslängd, för att bibehålla en jämn vätgasproduktion. Stackdegradering sker gradvis med ca 1% per år. Under hela livscykeln för respektive anläggning behövs grön elektricitet till vätgasproduktionen, just för att den ska kunna benämnas grön.
