Hero Image

Frågor och svar

Här samlar vi de vanligaste frågor vi får om vätgas och anläggningen i Alby. Denna fylls på kontinuerligt, så håll utkik. Undrar du över något, kontakta oss gärna.

Frågor och svar från samråd

Under vårt samråd i Alby skola ställde ni många bra och viktiga frågor. Vi har sammanfattat dessa med svar nedan:
Frågor från samråd

Tema: Vatten

Tilläggsfrågor och svar:
Frågor från samråd

Tema: Buller

Frågor från samråd

Tema: Vätgasanläggningen

Frågor från samråd

Tema: Eltillgång

Frågor från samråd

Tema: Grön vätgas

Frågor från samråd

Tema: Offtakers (köpare av vätgasen och restprodukter)

Frågor från samråd

Tema: Transporter

Frågor från samråd

Tema: Kompetensförsörjning

Frågor och svar

Vad är grön vätgas?

Vätgas är en energibärare som har använts i över hundra år inom industrin. Vätgas är den vanligaste industrigasen vi har idag och den hanteras och används dagligen i väldigt många delar av vårt samhälle. Det innebär att det finns mycket erfarenhet och kunskap kring hanteringen av vätgas och beprövad teknik för själva framställningen. Vätgasen har traditionellt sett framställts ur fossilgas med koldioxidutsläpp som följd, men kan framställas på fler sätt. Vår tids stora utmaning är att klara energiförsörjningen samtidigt som de fossila bränslena avvecklas. Den nyrenässans vätgasen fått bygger helt på grön vätgas. Den gröna vätgasen är en viktig pusselbit för att nå Sveriges mål om att år 2045 har noll utsläpp av växthusgaser. Runt om i världen ökar därför intresset för grön vätgas.

Vätgasen kallas grön när energin i processen kommer från förnybara källor som exempelvis vindkraft eller solkraft. Anläggningarna i Alby och Ljungaverk kommer genom elektrolys att tillverka grön vätgas.

Grön vätgas kan användas för att ersätta fossila bränslen i såväl transportsektorn som råmaterial i industriprocesser. Ett antal stora företag, exempelvis inom stålindustrin, har aviserat ett behov av stora mängder grön vätgas för att möjliggöra grön omställning inom det kommande decenniet.

Vad har den gröna vätgasen för roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle?

- Utvecklingen och användningen av fossilfri vätgas kommer att ha stor betydelse för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle och ha stor påverkan på framtida elbehov i Sverige och Europa. I Sverige har vätgas en nyckelroll i omställningen till fossilfria processer i industrin, exempelvis för produktion av fossilfritt stål, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Fossilfri vätgas har på kort tid blivit en central del av EU:s och många länders strategier för klimat- och energiomställning. I Sverige är vätgasen avgörande för industrins omställning och kan även användas för tillverkning av olika bränslen till flyg, sjöfart och andra långa och tunga transporter samt för produktion av ammoniak och konstgödsel.

(“Vätgas en nyckelroll i omställningen – Energimyndigheten får i uppdrag att samordna arbetet”)
All grön vätgas är fossilfri, men all fossilfri vätgas är inte grön. I begreppet fossilfri ryms även så kallad rosa vätgas som framställs av elen som produceras i kärnkraft eller med hjälp av nästa generationens kärnreaktorer. Det krävs dock att nästa generationens kärnreaktorer färdigställs och kommersialiseras.
(“Vätgas Sverige - Var kommer vätgasen ifrån?”)
Behovet av en snabb omställning inom industrin är stort. Det snabbaste och mest ekonomiska alternativet för att möta det behovet är vindkraft. Därför satsar RES på grön vätgas framför fossilfri vätgas. Vi ser att den gröna vätgasen har störst möjlighet att på ett hållbart sätt möta industrins behov både på kort och lång sikt.

På vilka olika sätt framställs vätgas?

Vätgas kan framställas på olika sätt. Själva gasen är färglös men det finns färgkodning, till exempel grå, blå, grön och rosa, för att identifiera olika typer av vätgas. De olika färgkoderna hänvisar till den källa eller process som används för att producera vätgasen.

Nästan all vätgas som används av industrin idag framställs ur fossilgas genom så kallad ångreformering. Fossilgasen hettas upp till mellan 700-1100 grader tillsammans med en katalysator av metall. Resultatet blir koldioxid och vätgas som bildas när vattenånga reagerar med metanet i fossilgasen (CH4). Detta brukar kallas ”grå" vätgas. Den har fossilt ursprung och leder till stora utsläpp av koldioxid. Genom att lägga till utrustning för koldioxidinfångning i processen skulle en stor del av utsläppen kunna undvikas. Då får man vad som brukar kallas ”blå” vätgas.

Den “blå” vätgasen har flera olösta problem: utvinningen av fossilgas är mycket miljöförstörande, det blir läckor av metan som är en kraftig växthusgas, det finns risker och osäkerheter med lagringen av koldioxid, och dessutom finns inte den nödvändiga infrastrukturen än. Ett bättre sätt att tillverka vätgas är genom elektrolys. I en elektrolysör spjälkar man vatten till vätgas och syre med hjälp av el. Använder man el från förnybara källor som sol eller vind brukar vätgasen kallas ”grön”[…] .
Det är framför allt vätgas producerad på det sättet som lyfts som en möjlighet i den svenska energiomställningen, bland annat genom att den tillverkas och används av tung industri.

(“Hur fungerar vätgas? - Faktablad från Naturskyddsföreningen”)
Vätgas som framställs av elen som produceras i kärnkraft eller med hjälp av nästa generationens kärnreaktorer kallas “rosa”. Den här metoden producerar fossilfri vätgas och är en intressant väg för många länder, däribland Frankrike. Det finns dock vissa utmaningar med att använda kärnkraft för att producera vätgas, bl.a. tekniska utmaningar med att utveckla högtemperaturreaktorer men också säkerhetsfrågor. Med tillräcklig forskning och utveckling, samt att den nya generationens kärnreaktorer realiseras och kommersialiseras kan rosa vätgas bli en realitet och spela en viktig roll i övergången till en mer hållbar energiframtid.
Image

Hur ser behovet av förnybar energiproduktion ut framåt?

Vi har goda möjligheter att stärka näringslivet och hela landets konkurrenskraft om vi skapar förutsättningar för den gröna industrialiseringen. Men en kärnfråga behöver hanteras brådskande för att ambitionerna ska bli en framgång: tillgången till konkurrenskraftig el.

Redan år 2030 kommer elbehovet öka med 50 procent från dagens nivåer. Fem år senare väntas elbehovet vara det dubbla jämfört med idag. På lite längre sikt, till år 2045, bedömer myndigheterna att elanvändningen är uppe i 370 terawattimmar (TWh), jämfört med dagens nivåer på 140 TWh. Det är nödvändigt med en omfattande utbyggnad av svensk elproduktion och utbyggnaden måste gå mycket snabbare än den gör i dag.

Vindkraften kan bidra till att möta industrins snabbt ökande elbehov och leverera el till konkurrenskraftiga priser. Detta sänker i sin tur elpriset för alla. Redan år 2025 kommer vindkraften att tillföra 20 TWh ny elproduktion. Om alla projekt som planeras i dag får tillstånd som tidigare kan vindkraften tillgodose en stor del av det fördubblade elbehovet år 2035.

Image

Fram till år 2030, när Sveriges elbehov väntas vara 80 TWh större än i dag, behöver elproduktionen byggas ut med i genomsnitt 6 TWh varje år. Om vi ska klara en fördubbling av elbehovet år 2035 måste hela 12 TWh ny elproduktion tillföras elsystemet varje år. Det kan jämföras med den högsta utbyggnadstakten vi har haft i Sverige under en femårsperiod, vilket är ungefär 8 TWh per år.

Elproduktionen behöver med andra ord fortsätta att byggas ut i hög takt, och det behöver gå mycket snabbare än idag om vi ska lyckas möta industrins ökande elbehov. På samma sätt som kärnkraften utgjorde ett snabbt och viktigt tillskott bidrar vindkraften enligt vår kortsiktiga prognos 4,5 TWh ny elproduktion varje år fram till år 2025, då den förväntas byggas ut från 16 TWh till 52 TWh.

Utbyggnaden av elproduktionen avgör industrins konkurrenskraft

Svensk industri har tagit en global tätposition i omställningen till en fossilfri värdekedja. Den fossilberoende tillverkningsindustrin ställer om till el och vätgas, till exempel inom stålindustrin. Nya energiintensiva industrigrenar växer fram genom exempelvis batteritillverkning, framställning av elektrobränslen och produktion av konstgödsel. Gemensamt för dessa satsningar är att de efterfrågar stora mängder el till konkurrenskraftiga priser.

Mot bakgrund av den goda tillgången till konkurrenskraftig och fossilfri el planeras många satsningar i norra Sverige, som blivit internationellt uppmärksammat för sina industrisatsningar och de stora potentiella värden de skapar för samhället. Totalt väntas investeringarna i norr uppgå till nära 1 100 miljarder kronor kommande år. Investeringarna kan möjliggöra cirka 20 000 nya arbetstillfällen. Enligt Tillväxtverket kan spridningseffekterna i andra sektorer och offentlig service leda till ytterligare 40 000 nya jobb i Norr- och Västerbotten.

Vindkraften har potential att ensamt bidra till att tillgodose det fördubblade elbehovet år 2035, som uppgår till 280 TWh.

(“Tio förslag för elektrifiering och konkurrenskraft” – Rapport från Svensk Vindenergi”)
Image
För att vätgasframställningen i Alby ska fortsätta att klassas som grön även i framtiden och inte riskera att hamna i scenario 2045 i bilden ovan, behöver elproduktionen öka.
(“Visualisering av Sveriges framtida elanvändning och behov” – Rapport från Energiforsk”)
Sverige består av fyra elområden: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3, Malmö SE 4. Ånge kommun ingår i elområde SE 2 som producerar mer energi än vad vi konsumerar. Men i takt med att konsumtionen byggs ut förändras balansen och vi går mot ett produktionsunderskott. Detta gör självklart att ALLA satsningar på ny förnybar energi i området SE 2 är positivt, oavsett om den kopplar till Tovåsen eller inte och oavsett vem som bygger den.

Vilka är de viktigaste milstolparna i projektet?

De fyra viktigaste milstolparna är:
Tillgång till elkapacitet (elnät)
För RES blir elnätet en viktig milstolpe eftersom det innebär stora investeringar som sker redan under 2023. 
Tillgång till marken (detaljplan och markköp)
RES har idag ett intentionsavtal (LOI) med kommunen som är markägare. Avtalet reglerar vilken yta som RES behöver för sin etablering men också vem som gör vad, exempelvis att kommunen står för infrastruktur såsom tillfartsvägar, VA och fiber och RES för att göra det som krävs för att få en vätgasanläggning på plats. Ett avtal om köp av mark skall tecknas det närmaste året.
Vatten (vattentillförsel till och från)
Vid framställning av vätgas används vatten. Det positiva är att i processen tillförs inga orenheter. Utsläpp består av varmt kylvatten. I Alby kommer kommunen söka vattendom för vattentillförsel för hela industriklustret.
Kund (Konsumenter av vätgas eller derivat från vätgas)
Med vätgasanläggningen eftersträvar vi att tillgodose olika behov, lokalt och regionalt. Det kan handla om lastbilsdistribution till regionala tankstationer, pipeline till en större vätgasförbrukare på längre avstånd och eventuellt också ‘over the fence’ om en aktör i närheten tillverkar ett elektrobränsle som exempelvis ammoniak eller metanol.

Hur arbetar RES med tillgången till el för anläggningarna?

RES söker miljötillstånd för 500MW elektrolysörkapacitet i Alby och 100MW elektrolysörkapacitet i Ljungaverk. 
För Alby pågår arbete med koncession för ledningen som skall gå från Tovåsen till Alby Östra. Mer information går att få i Ellevios samrådsunderlag. Större investeringar kommer att ske redan under 2023 för att säkerställa att leverans av elnätet ligger i fas med resten av projektet. 
Alby och Ljungaverk kopplar gentemot Tovåsen stamnätstation och påverkas inte av andra pågående etableringar i regionen.

Vad innebär 500 MW installerad kapacitet?

När vi pratar om 500 MW installerad effekt menar vi den kapacitet som behövs för att driva elektrolysörerna. Utöver det tillkommer ett behov för kringutrustning, till exempel för kompressorer.

När kan man börja märka aktivitet på plats?

Precis som vid alla byggnationer består processen av flera steg där byggnationen är ett av dem. Men innan man kan börja bygga behövs tillstånd, design, elanslutning och upphandlingar. Det kommer att ta tid innan första symboliska spadtaget i backen, men vi ser verkligen fram emot den dagen! Fram tills dess arbetar många arbetsgrupper dagligen med projektet, både på RES och hos externa specialister inom en rad olika områden.

Hur mycket vätgas kommer Alby att kunna producera?

RES vätgasanläggningar i Alby och Ljungaverk kommer att tillverka grön vätgas som kommer från förnybara energikällor, såsom vind och sol. Alby kommer att ha kapacitet att producera upp till 82 000 ton vätgas per år. Tillsammans med vätgasanläggningen i Ljungaverk möjliggör satsningen en produktion på över 100 000 ton vätgas per år.

Hur många arbetstillfällen ger anläggningen i Alby?

För själva vätgasanläggningen beräknar vi ca 15 anställda. Vätgasanläggningen väcker ett stort intresse hos bolag som vill dra nytta av vätgas och dess biprodukter på plats. En vision om 300 nya arbetstillfällen är fullt möjlig. Detta tack vare anläggningens kapacitet, de avsiktsförklaringar vi hittills tecknat och de intresserade bolagens personalbehov på den kommande industriparken, i kombination med Ånge kommuns arbete med att knyta kontakter med bolag som behöver mycket arbetskraft.

Vad är status på arbetet?

Här kan du följa processen och se var vi befinner oss just nu.

Har du en fråga?

Kontakta oss gärna